Vi sammanfattar Svenskarna och internet 2019
Blogg
3 min
Blogg
3 min
I början av veckan kom Svenskarna och internet 2019 – en årlig studie av svenska folkets internetvanor. Vad ser vi för trender och vad innebär de för det digitala samhället?
Vi har sammanfattat rapporten och plockat ut de delar som vi upplever är mest aktuella för oss och våra kunder. Vi tittar på det generella användandet av internet, på användandet av e-handel och digitala tjänster vid onlinehandel, samt hur olika sociala medier och sökkällor används 2019.
Nedanstående statistik och fakta är hämtad från rapporten Svenskarna och internet 2019. Undersökningen genomförs av Internetstiftelsen som vill bidra med fakta och insikter om hur användningen i Sverige utvecklas, och förutsättningar till att digitaliseringen sker på välinformerad grund.
Nästan alla svenskar, 95 %, använder internet
I rapporten ser vi att de allra flesta använder internet i Sverige. Hela 95 % av befolkningen använder internet, samtidigt som fiberuppkoppling blir vanligare och vi använder allt fler uppkopplade saker. Men en stor grupp använder fortfarande inte nätet varje dag, mestadels äldre.
Sedan år 2010 har internetanvändandet ökat med cirka tio procentenheter – från 85 procent till 95 procent i år. Ökningen börjar dock plana ut och skillnaden mot år 2018 (94%) är marginell.
Köpa och sälja online
En majoritet använder Mobilt BankID och Swish, och allt fler äldre börjar göra bankärenden digitalt. Att näthandla är populärt, och de flesta känner sig trygga med att betala på internet.
- 6 av 10 säljer saker på nätet.
- Drygt 8 av 10 köper något med digital leverans.
- Tid på e-handelsappar/begagnatsajter mest meningsfull för barnfamiljer.
Trygghet i e-handel och banktjänster
- 7 procent känner sig inte trygga vid betalning på nätet.
- Drygt 1 av 10 drabbas av missvisande produkter i e-handel.
Antalet användare av sociala medier börjar plana ut
Tillväxttakten för de största sociala nätverken minskar, och färre lägger ut bilder, skriver och delar inlägg på Facebook. Många upplever inte att tiden på sociala nätverk är meningsfull.
- Sociala medier används på samma nivå som föregående år.
- 4 av 10 upplever inte sin tid på sociala medier som meningsfull.
- De största sociala nätverken minskar i tillväxttakt.
- Kvinnor använder sociala medier oftare än män.
- Praktiskt taget alla som studerar använder sociala medier.
- Twitter, Linkedin och Flashback är mer populära i städerna än på landsbygden.
-
46% av internetanvändarna oroar sig för att Google och Facebook kränker integritet.
En stor majoritet – 83 procent – av internetanvändarna använder sociala medier. De tre största sociala nätverken i Sverige är Facebook, Instagram och Snapchat. En åldersmässig jämförelse av dessa visar att de i åldern 12–25 år föredrar Instagram och Snapchat framför Facebook i sitt dagliga användande. De yngsta 12–15 år använder nästan inte alls Facebook på daglig basis. Bland de som är 26 år och äldre börjar Facebook ta över.
Sökkällor, sökord och källkritik
Allt färre delar andras innehåll i sociala medier, men att söka information på nätet ökar. Äldre litar mer på det de läser på nätet än yngre.
Praktiskt taget alla söker information på nätet, såväl yngre som äldre, och likaså använder närmast alla Google. Majoriteten använder också Wikipedia som sökkälla numera, i synnerhet de som studerar.
- Det dagliga informationssökandet på nätet ökar
- 4 av 10 pensionärer googlar dagligen
- De yngsta och äldsta har svårast att hitta sökord
- 94 procent av de studerande använder sig av Wikipedia
- Äldre litar mer på information på nätet än yngre
- Knappt 4 av 10 internetanvändare har fått utbildning i källkritik
- Var tredje lär sig om källkritik via tidningsartiklar
- 4 av 5 accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem
- Allt färre delar andras innehåll i sociala medier
- De över 55 år har minskat sitt delande av andras innehåll
- Något färre kontrollerar avsändare eller innehållets trovärdighet.
Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2019.
Här kan du läsa mer om vårt erbjudande.
Läs mer
Svenskarna och sociala medier 2020
Utvecklingen av sociala medier går fort, inte minst under en pandemi. Här sammanfattar vi Svenskarna och internet 2020 utifrån perspektivet sociala medier.
7min
7 snabba med Adisa, Social Media Specialist på Toxic
I den här intervjun möter vi Adisa från vårt Growth Marketing-team. Med fokus på teknik, analys och data kombinerar hon pricksäckra strategier med operativt arbete och säkerställer därmed att våra kunders digitala närvaro ökar. Läs mer om Adisas jobb som sociala medier-specialist i nedan intervju.
2min
Vad är digital marknadsföring?
Du har säkert stött på begreppet ”digital marknadsföring” lite här och var. Det är ett begrepp som har blivit vanligare och vanligare i takt med att världen och samhället blivit mer digitalt. Begreppet kan ha olika betydelse och definition beroende på vart du stöter på det.
2min
Automatisera publiceringen av rapporter och pressmeddelanden
Många bolag publicerar fortfarande rapporter och pressmeddelanden genom att ladda upp och kopiera in dem för hand på webben. Det tar tid och i ett flöde där både klockslag och siffror räknas ökar risken för fel. Här förklarar vi hur en integration mellan webben och systemet för finansiell information fungerar och vad den gör för IR-arbetet.
3min
Ett bolag i taget: så flyttar ni koncernens webbar till en plattform stegvis
Att flytta alla bolag till en ny plattform samtidigt kan kännas som ett övermäktigt projekt. Många koncerner gör det därför stegvis. Här beskriver vi hur en stegvis flytt kan planeras och vad som är viktigt att tänka på.
3min
Listbyte till huvudlistan: vad betyder det för webbplatsen?
När ett bolag flyttar från en tillväxtmarknad som First North eller Spotlight till Nasdaq Stockholms huvudlista ökar kraven på transparens, rapportering och bolagsstyrning. Det märks även på webben. Här beskriver vi vad som förändras och hur ni kan förbereda webbplatsen inför ett listbyte.
4min
Dags att byta plattform? Tecken på att destinationens webb har gjort sitt
Många destinationer har en webbplats som byggdes för flera år sedan. Den fungerar men varje förändring tar tid och kostar pengar. Här går vi igenom vanliga tecken på att det är dags att byta plattform och vad ett byte kan ge.
3min
Därför ska bokningssystemet och webben prata med varandra
En destination använder ofta flera system samtidigt. Boende bokas i ett system, biljettköp eller aktiviteter i ett annat och uppgifterna om gästerna finns i ett tredje. När systemen inte är kopplade till varandra blir informationen på webben fel eller måste flyttas för hand. Här förklarar vi vad en integration innebär och vad den gör för både gästen och personalen.
4min
Från vinter till sommar: en webbplats som anpassas för rätt säsong
För många destinationer vänder verksamheten flera gånger per år. Skidbacken blir cykelpark och badsäsongen övergår i konferenssäsong. Webbplatsen behöver hänga med i varje omställning utan att en utvecklare måste kopplas in varje gång. Här går vi igenom vad som brukar ändras mellan säsongerna och hur en flexibel webb gör bytet enklare för redaktörerna.
4min
Därför tappar ni besökare på vägen till bokning och hur ni får fler att boka direkt
Många som besöker en destinations webbplats har redan bestämt sig för att åka dit. De har läst om aktiviteterna och jämfört boenden men lämnar ändå sidan utan att boka. Ofta beror det på att vägen till bokning har för många steg eller känns osäker. I det här inlägget går vi igenom vanliga orsaker till att besökare hoppar av och hur ett tydligare bokningsflöde får fler att boka direkt hos er.
4min
Central styrning, lokal frihet: vem bestämmer vad på koncernens webbar?
När många bolag delar plattform uppstår nya frågor. Vem får ändra vad och vilket innehåll ska styras centralt? Här beskriver vi hur koncerner kan organisera redaktörsarbetet så att det blir både effektivt och tryggt.
3min
Mall eller skräddarsytt? Två vägar för koncernens webbplatser
Alla bolag i en koncern har inte samma behov. Ett mindre dotterbolag behöver kanske en enkel webbplats som snabbt kommer på plats medan ett större bolag kan behöva en helt egen lösning. I detta blogginlägget beskriver vi hur koncerner kan kombinera en gemensam mall med skräddarsydda lösningar.
2min
Efter noteringen: så förvaltar du IR-webben i vardagen
Noteringsdagen är bara början. Sedan följer kvartalsrapporter, årsstämmor, pressmeddelanden och förändringar i ledningen, år efter år. En IR-webb som var klar i tid men är krånglig att förvalta blir snabbt en belastning. I detta blogginlägg går vi igenom hur IR-året brukar se ut och vad som gör förvaltningen enkel.
3min
Nytt bolag i koncernen: så kommer webben på plats utan att börja om
Varje förvärv väcker samma fråga: vad gör vi med webbplatsen? Utan en gemensam grund blir svaret ofta ett nytt webbprojekt från början. Här beskriver vi hur en gemensam plattform gör det snabbare och billigare att ansluta nya bolag.
3min
IR-webb på två språk: därför behöver investerarinformationen finnas på engelska
Utländska investerare äger en stor del av aktierna på den svenska börsen. För dem är den engelska IR-webben bolagets ansikte utåt. Ändå är den engelska versionen ofta tunnare eller sämre uppdaterad än den svenska. Här går vi igenom varför språket spelar roll och hur ni får båda versionerna att hänga med.
3min
Kan koncernens bolag dela webbplattform och ändå behålla sina varumärken?
När en koncern vill samla sina webbplatser är en vanlig oro att bolagen ska tappa sin identitet. En gemensam plattform betyder dock inte att alla webbplatser måste se likadana ut. Här förklarar vi hur flera varumärken kan dela teknik och funktioner och ändå ha var sitt uttryck.
3min
Så håller ni bolagsstyrningsdelen av IR-webben aktuell: Innehåll och rutiner för uppdatering
Bolagsstyrningsdelen av IR-webben är ofta den som uppdateras mest sällan och därför lättast blir inaktuell. Samtidigt är det här investerare och analytiker letar efter information om vem som styr bolaget och hur. Här går vi igenom vilket innehåll som brukar finnas och hur det kan hållas uppdaterat.
4min
Tio bolag, tio webbplatser: när är det dags att samla koncernens webbar?
I många koncerner har varje bolag sin egen webbplats, byggd vid olika tidpunkter av olika byråer i olika system. Det fungerar ett tag men med tiden blir webbarna dyra att förvalta och svåra att överblicka. Här går vi igenom tecknen på att det är dags att samla webbplatserna och vad koncernen vinner på det. Som exempel berättar vi hur Toxic och Industrireklam samlade Welandkoncernens bolag i Weland Light, en gemensam mall i Umbraco där ändringar rullas ut till flera webbplatser samtidigt.
3min
På väg mot börsen: det här behöver finnas på webben till noteringsdagen
Inför en notering är listan över saker att hålla koll på lång. Webbplatsen hamnar ofta långt ner, trots att den måste vara klar och korrekt samma dag som aktien börjar handlas. Här går vi igenom vad webben behöver klara vid noteringen och hur ni kan planera arbetet så att den inte blir en flaskhals.
4min
Flera anläggningar, en webbplattform: så förenklar du vardagen för redaktörerna
Hos många destinationer har hotellet, restaurangen, skidanläggningen och campingen fått var sin webbplats som vuxit fram i sin egen takt. Resultatet blir dubbelt arbete för redaktörerna och ett spretigt intryck för gästen. I det här inlägget går vi igenom vad som händer när flera webbplatser samlas i en gemensam plattform och hur Isaberg Mountain Resort gjorde.
4min
5 anledningar till att stora organisationer och förbund väljer Umbraco som CMS
Många stora organisationer och förbund sitter i CMS-lösningar som blivit för dyra, för komplexa eller helt enkelt inte längre passar verksamheten. Redaktörer får kämpa med sådant som borde vara enkelt och tekniken börjar sätta gränser för vad organisationen kan göra. Efter att ha jobbat med organisationer som LRF, Hyresgästföreningen och flera idrottsförbund ser vi några återkommande skäl till varför valet ofta landar på Umbraco CMS.
4min