Hoppa till innehållet
Ida B Jp Hero 2

Jönköpings-Posten lyfter Toxics jämlikhetsarbete

Ida Boman har sedan 2021 den unika titeln jämlikhetsansvarig på IT-bolaget Toxic. Här berättar hon mer om hur man kan bli mer inkluderande i IT-branschen, men också om vad hon tycker om den internationella kvinnodagen.

- Jag är allergisk mot att man ska fira kvinnan. Det är en bra dag att prata om jämställdhetsarbetet och varför det behövs, men inget att gratulera kvinnan för, säger hon.

Det var i slutet av 2021 som IT-bolaget Toxic, som bland annat levererar digitala lösningar åt företag, ville ta ett krafttag kring jämlikhet och inkludering – i deras egen organisation och i branschen.

För att dra i gång arbetet och se till att det följdes upp utsågs Ida Boman i bolaget till jämlikhetsansvarig, vid sidan av sin ordinarie tjänst på bolaget.

- Det är oroande hur icke-mångfaldsrik techbranschen är och det vill vi göra något åt, sa hon bland annat då.

Toxics jämlikhetsarbete baseras på de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

- Jämlikhet handlar om att alla ska ha likvärdiga förutsättningar och möjligheter, medan till exempel jämställdhet bara är kopplat till kön, säger Ida Boman.

- Vinsten med att vara ett inkluderande företag är dels att det är rättigheter vi alla borde ha, att alla har samma förutsättningar. Dels, i det affärsmässiga perspektivet, så handlar det om innovationskraft. Den blir högre ju mer mångfaldsrika vi är. IT-branschen har också en kompetensbrist, så kan vi locka fler till branschen är det en stor fördel.

Drygt ett år efter starten av jämlikhetsarbetet på Toxic är bolaget inne i steg två av tre, berättar Ida Boman.

I det första steget handlade det om att skapa medvetenhet i frågan och få med alla på företaget. I steg två handlar det om att implementera frågan i alla interna processer – från rekrytering och ledarskap.

- Vi är fortfarande i steg två och har satt rutiner inom rekrytering och kommunikation bland annat. Vi har också sett till att de aktiviteter vi gjorde i steg ett har blivit löpande, till exempel föreläsningar, samtal och enkäter, säger Ida Boman.

Kan du ge något konkret exempel på hur ni har lyft in jämlikhetsfrågan i er rekrytering?

- Bland annat så låter vi flera personer läsa igenom våra rekryteringsannonser. Vi scannar också av texterna med digitala verktyg för att känna av ord som är manligt eller kvinnligt kodat, säger Ida Boman.

Hon berättar också om att det finns forskning som visar på hur jobbannonser tilltalar mer män, eller både kvinnor och män, utifrån hur de utformas.

- Talar man mer om värderingar och kultur och mindre om hårda värden av vad arbetsrollen innebär, så tilltalas både kvinnor och män.

I det tredje steget i Toxics jämlikhetsarbete kommer det att handla om att arbeta med frågorna i sitt affärserbjudande ut mot kunden och göra saker som kan gynna branschen i stort. Det innebär att de tjänster som de levererar, vilket är alltifrån appar till hemsidor, ska bli mer inkluderande.

- Det finns alltid en människa bakom tekniken och det kommer att speglas i de digitala lösningarna. Men för att nå dit och påverka branschen, så måste vi börja med oss själva. Målet är att vi ska börja jobba med det här under 2024, säger hon.

Till de effekter som Toxic hittills har sett av sitt jämlikhetsarbete, fortsätter Ida Boman, är att de har fått med sig sina medarbetare. Det har blivit tydligt i deras återkommande enkäter.

- Vi märker också att det har börjat dyka upp nya initiativ i bolaget. Vi har till exempel medarbetare som via Toxic arbetar pro bono för kvinnojourer samt medarbetare som på sin privata tid och med Toxic som sponsor har engagerat sig i Regnbågsfonden, säger hon.

- De här initiativen ligger enskilda medarbetare bakom, men jag tror att vi genom att prata om de här sakerna visar att Toxic står bakom den här typen av initiativ, vilket gör att medarbetare vågar lyfta egna idéer.

Ida Boman säger att initiativen också visar på att det här är frågor som kommer nerifrån och upp i bolaget, och inte bara från ledningen till medarbetare. Det menar hon är en viktig del i arbetet, för det har aldrig varit meningen att jämlikhetsfrågorna ska drivas av någon eldsjäl.

Hon ser att IT-branschen har många utmaningar inom jämlikhetsområdet och nämner bland annat att man behöver få in fler kvinnor i branschen, liksom fler med utländsk bakgrund och en större åldersspridning.

- Det görs också många bra initiativ i branschen, men vi kan bli ännu bättre och det är också viktigt att det inte blir projekt man bockar av. Jämlikhetsarbetet måste vara långsiktigt.

Med din erfarenhet av jämlikhetsarbete, vad tänker du om internationella kvinnodagen – som fokuserar på jämställdhetsfrågan?

- Jag är allergisk mot att man ska fira kvinnan. Det är en bra dag att prata om jämställdhetsarbetet och varför det behövs, men inget att gratulera kvinnan för, säger Ida Boman.

Hon säger att det finns mycket viktig historik att lyfta upp, till exempel om jämställdhetskampen och att det är tydligt att det finns mycket kvar att jobba med. Inte minst inom IT-branschen.

- Samtidigt borde det här vara frågor som vi pratar om varje dag – precis som vi håller diskussionen ständigt levande om jämlikhet inom Toxic. Och varför inte lyfta vad männen gör i jämställdhetsarbetet under internationella mansdagen? Jämställdhet är ingen kvinnofråga.

Läs hela artikeln här.

Text: Cecilia Nilsen Palm